Hej världen!

Här kommer min review av gårdagens föreställning av High School Musical i Katedralskolans Aula, framfört av Katedralskolans estetiska program. 

Jag behöver nog bara ett ord för att beskriva musikalen: Asgrym. 

Musikalen är bra uppbyggd, med bra scenery. Skådespelarna är duktiga, bandet är duktiga, dansarna är duktiga, ljud och ljus är snyggt skött och de som byggt kulisser har gjort ett bra jobb. Jag älskar hela showen, och gick faktist och såg den två gånger igår, där det var en skillnad i åldrar på publikerna. På första föreställningen under dagen, var det egentligen bara elever från mellan- och högstadien runt om i Växjö, men jag smög in ändå och satt i en trappa, och andra föreställningen, på kvällen var det folk i min ålder och äldre där. Man märkte åldersskillnaden genom att lyssna på när publiken skrattade. Den yngre publiken skrattade mer åt de fysiska skämten och åt när karaktärerna skadade sig, medan den äldre publiken skrattade mer åt de talade skämten som anspelade på karaktärernas egenskaper och intelligens. Den yngre publiken var även mer högljud med mer hejarop när Troy och Gabriella kysstes. 

Men tillbaka till showen. Eftersom musikalen är en adaption av en 90 minuters film (96, för att vara mer exakt) så måste en del scener plockas bort eller göras om, för att underlätta scenbyten. Även roller måste tas bort och läggas till, för att bara få med det som är avgörande för handlingen, och eftersom High School Musical är en amerikansk film, med många amerikanska internskämt och koncept vi i Sverige inte förstår (eller i alla fall de flesta av oss), så måste även sådana saker ändras. Jag märkte även att karaktären Ryan (den elaka Sharpays tvillingbror) var mycket snällare och mer hjälpsam i slutet av musikalen än vad han är i filmen, och att Sharpay var djupare i musikalen, hon förklarade varför hon inte ville att Troy och Gabriella skulle ta över hennes plats som stjärna i dramaklubben, för hon insåg att hon inte var en bra person och att ingen skulle gilla henne om hon var sig själv. Jag gillade dessa ändringar, dels för att jag är ett stort fan av Sharpay och Ryan, men även för att det gav ett djup som inte finns i filmen. I filmen är Sharpay elak och självisk genom hela filmen, tills i slutet när hon utan förklaring är bästa vän med Gabriella, som hon hatade genom hela filmen och saboterade för. 

Men mina två favoritkaraktärer i musikalen är nog Miss Darbus (den galna dramaläraren) och Ryan. Det är en kille som spelar Miss Darbus, men det kan man knappt tro om man inte läst programmet. Han spelar en väldigt övertygande kvinnlig roll och överdriver inte kvinnligheten, utan Miss Darbus överdramatiska gester och språk. Älskar även Ryans överdramatiskhet (många av de andra skådespelarna är inte lika tydliga i sitt kroppsspråk, och anpassar sig inte riktigt till att vara på en scen, där man måste vara mer tydlig än när man spelar in en film) och hans djurimitation av en mask. 

När vi kommer till musiken trodde jag att det skulle bli jättekonstigt och jättefult att de var översatta till svenska, men den översättningen stör mig inte alls, förutom att man inte har lärt sig texterna och inte kan sjunga med. Fast att sitta i publiken och sjunga med kanske är lite konstigt (inte för att jag brydde mig, jag, Hanna, Emelie och Jenny sjöng lite ändå). Rent tekniskt så är det en grym show. Jag gillar hur de tagit vara på utrymmet, inte bara scenen utan att även använda resten av aulan som en del av scenen, med skådespelare som beträder scenen genom samma ingång publiken använde för att komma in, och statister i publiken, vilket rycker in publiken i handlingen och får en att känna sig delaktig. Tycker även att scenen då tre tävlingar utspelar sig samtidigt är mycket bra gjord. Kemitävlingen, slutaudition till musikalen och basketslutspelet sker alla samtidigt på samma scen, med avbrott i vilken som har repliker och vilka som är sotto voce.

Så för att sammanfatta High School Musical i ett ord: Asgrymhet. Det enda man saknar är Zac Efron och Ashley Tisdale (shit vad jag tycker om dem!). Lyckan hade ju varit gjord om de kom fram i slutet och dansade lite, men allt kan man ju inte få här i världen. Om du inte sett den, gå och se den! Om du har sett den, gå och se den igen! (Även om den nu bara spelas i tre dagar till)

Tack och hej, leverpastej. Go Wildcats!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hopp! Jag lovade ju att vara tillbaka nästa vecka, och det är nästa vecka nu!    Idag flyttade mina fiskar hem till mig. Jag är mycket lycklig (men jag tror mina föräldrar är lyckligare) över att ha mina små vattenlevande djur hemma hos mig...

Hej Sverige (och var just Du nu råkar befinna dig)! Ja, då är jag tillbaka. Igen. *cue the sigh* Nej, men ärligt talat. Då jag faktiskt ska gå en journalistisk utbildning och faktiskt bli utbildad till en Riktig Journalist så kanske det är bra för ...

Hejsan hejsan! Kom nyss ihåg att jag har den här saken liggande här på en server. Min blogg (som är bäst och updateras så sjukt ofta). Jag kan göra en liten snabb recap av vad som hänt i mitt liv sedan sist (men de som verkligen bryr sig hoppas jag...

Hej Sverige! Ja, som ni märker av titeln så är jag inte längre kvar på Jersey, utan hemma i mitt kära underbara Sverige. Visst kan det tänkas lite onödigt att ens skriva ett inlägg om det eftersom de enda som läser min blogg redan har träffat mig s...

Hej Sverige! Tiden går verkligen alldeles för långsamt just nu. Jag känner hemresan närma sig, men inte fort nog. Jag saknar Sverige. Jag saknar grillkvällar, iste med frusna jordgubbar, att gosa med katterna, köra bil, att randomly bli meddragen h...