Hej igen. 

Jag har märkt att jag är väldigt kritisk i mina inlägg. Jag inser att bara kritisera saker som jag inte gillar inte är bra, jag borde istället hylla det jag gillar. Jag tänkte därför idag skriva om något som ligger mig mycket varmt om hjärtat (eller i alla fall nära hjärnan). Dagens ämne är:

VIDSKEPLIGHET

Det är nämnligen så att jag råkar vara en ganska vidskeplig person. Jag måste gå omvägar kring A-brunnar, skulle aldrig få för mig att lägga nycklarna på bordet, spottar tre gånger över vänster axel när en svart katt korsar vägen, vägrar röra en person som fällt upp ett paraply inomhus i rädsla av att deras olycka ska smitta och fick panikattack när jag råkat förstöra en spegel. 

På grund av dessa psykiska defekter har jag en liten oro över dagens datum. Jag vet mycket väl om att alla bara säger att det är skrock och dumma idéer, men jag vågar inte utmana ödet, något som förbryllar mig eftersom jag knappt är rädd för någonting. Jag har inga fobier, till skillnad från min kära kusin som lider av allvarlig arachnofobi och inte klarar av att vara i samma rum som en levande spindel ens om den är mindre än en ärta och i taket på andra sidan rummet. 

Mina föräldrar är även de mycket förbryllade över min vidskeplighet. Ingen av dem är vidskeplig själv och bara skrattar åt mig när jag ber pappa slänga lite av saltet han spillt över vänstra axeln. Jag har på sista tiden utvärderat mitt eget beteende och min skrockfullhet och kommit till slutsatsen att min tro på det övernaturliga, vilket utvecklats av böcker och i synnerhet Harry Potter, fått mig att även tro på vidskepelse. 

Det är hur välutvecklad historien är som fått mig att tro på alla dessa dumheter. J.K Rowling har funnit förklaringar för en massa småsaker som får trollkarlsvärlden att passa in i vår värld på ett så bra sätt att jag faktiskt tror att allt i romanerna är sant. Jag ska inte gå in på hur mycket jag älskar Harry Potter och vad det är för detaljer det är som får mig att tro på allt, det skulle behövas flera sidor för att kunna förklara det. Min övertygelse om att Rowlings värld är verklig, eller kanske min önskan om att den var det, får mig att tro på det övernaturliga och tur. Jag räknar begreppet "tur" som en del av övernaturligheten eftersom den inte är bevisad att den finns. Nu kommer alla Star Wars-fans och säger: "There's no such thing as luck." imiterandes Alec Guinness röst. Då uppstår ju ett problem. Jag är ju inte bara Harry Potter-fan, jag är Star Wars-fan också!

Jag tänker till mitt försvar, och för att få behålla båda nörd-stämplarna, säga att det inte är en genomgående livssyn hos alla Jedi att det inte finns någonting som kan definieras som tur. Det är bara Obi-Wan som uttrycker sin personliga åsikt, en åsikt jag inte delar med honom. Alltså, kan vi kanske fastställa att tur faktiskt existerar, och om tur existerar, så finns det sätt att få den och bli av med den, därav vidskepligheten. 

Jag fastställer då, efter min otroligt omfattande (hahaha, nä) analys att min vidskeplighet är i högsta grad legitim. Jag tänker därför fortsätta leva som jag gör nu, utan att gå i terapi (sant, om vidskepligheten blir värre kan åtgärder behövas och jag kan bli skickad till hjärnskrynklare, men det oroar vi oss inte för nu!) och leva livet som alla andra jämnåriga. (Fast jag tänker titta på På Spåret, jag bryr mig inte om att folk tycker det är ett pensionärsprogram. Inte heller kommer jag sluta titta på Disney-filmer, de är inte alls bara för barn!)

Tack och hej, leverpastej!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hopp! Jag lovade ju att vara tillbaka nästa vecka, och det är nästa vecka nu!    Idag flyttade mina fiskar hem till mig. Jag är mycket lycklig (men jag tror mina föräldrar är lyckligare) över att ha mina små vattenlevande djur hemma hos mig...

Hej Sverige (och var just Du nu råkar befinna dig)! Ja, då är jag tillbaka. Igen. *cue the sigh* Nej, men ärligt talat. Då jag faktiskt ska gå en journalistisk utbildning och faktiskt bli utbildad till en Riktig Journalist så kanske det är bra för ...

Hejsan hejsan! Kom nyss ihåg att jag har den här saken liggande här på en server. Min blogg (som är bäst och updateras så sjukt ofta). Jag kan göra en liten snabb recap av vad som hänt i mitt liv sedan sist (men de som verkligen bryr sig hoppas jag...

Hej Sverige! Ja, som ni märker av titeln så är jag inte längre kvar på Jersey, utan hemma i mitt kära underbara Sverige. Visst kan det tänkas lite onödigt att ens skriva ett inlägg om det eftersom de enda som läser min blogg redan har träffat mig s...

Hej Sverige! Tiden går verkligen alldeles för långsamt just nu. Jag känner hemresan närma sig, men inte fort nog. Jag saknar Sverige. Jag saknar grillkvällar, iste med frusna jordgubbar, att gosa med katterna, köra bil, att randomly bli meddragen h...